Jag är rädd att själv bli drabbad av den här sjudomen

Alkohol. Ofta när man läser böcker, eller ser på filmer och serier är det en del av historien. Ofta är alkohol i dessa sammanhang kopplade till något bra som avslappning efter en bra jobbdag eller ett firande av något slag. De skålar med varandra och dricker olika sorter, i mängder, samtidigt som de skrattar och har roligt. De kommer på sina bästa skämt, sina bästa idéer och träffar nya kompisar under alkoholens påverkan. Livet verkar ganska bra för dem vill säga, och alkoholen kan lätt ses som den stora hjälten i dramat. Såhär kan det kanske vara för många, alkoholen kanske är en utav de bästa sakerna med ens liv som gör att man kommer på smarta och bra idéer. Men inte för alla och absolut inte för mig.
 
Alkoholen har alltid varit närvarande i mitt liv på ett eller annat sätt. När jag var barn var det ofta folk i min närhet som drack för mycket, och många familjekompisar (främst på ena sidan) är, bland annat, alkoholister. Jag lärde mig väldigt tidigt att när alkoholen kommer fram så kan vad som helst hända, folk kan säga vad som helst och jag kan behöva fly från dessa människor när som helst. På fester där det fanns mycket alkohol lärde jag mig snabbt att jag inte kunde slappna av under några omständigheter. Jag intog alltid försvarsställning och visste att vad som helst kan sägas och då måste jag kunna försvara mig själv, oavsett vad.
 
Första gången jag blev erbjuden alkohol på riktigt var när jag var 16 år i Spanien. I Spanien såg jag både det ena å det andra, både bra och dåliga saker men något som jag absolut inte tyckte om där var hur accepterat alkohol var. Det är 18 års gräns där precis som i Sverige när det kommer till alkohol, men under lunchen satt föräldrar ändå och hejade på sina barn, som var så unga som 14 år, att dricka så mycket vin de kunde utan att spilla. Hör ni själva hur galet det låter? Föräldrar hejar på sina minderåriga ungar att dricka så mycket de kan. Den lunchen blev jag faktiskt illamående, mycket för att jag har sätt hur svårt det är att ta sig ur alkoholism träsket om man väl hamnar i det.
 
Jag brukar säga att alkoholism går i ena sidan utav min familj. Alldeles för många där har drabbats av sjukdomen där den på många sätt har förstört deras liv. Om jag ska vara helt ärligt så är jag rädd att jag själv drabbas av den sjukdomen en dag. Jag har ingen aning om hur jag skulle kontrollera alkoholen ifall jag drack, och jag har ingen aning om ifall jag skulle kunna kontrollera både mig själv och mitt drickande när jag är påverkad. Det är några av anledningarna till att jag har valt att, i alla fall just nu, ta avstånd från alla typer av alkohol. Jag har aldrig behövt alkohol tidigare i mitt liv och förstår inte riktigt vad jag ska med det till nu.
 
Mitt motstånd till alkohol har gjort att jag fått stå ut med alla möjliga förolämpningar av nästan bara vuxna människor. Några av de snällaste förolämpningarna jag har fått höra är att jag kommer ha mänsklighetens tråkigaste liv, att jag är världens tråkigaste människa, att jag är korkad som inte dricker och att jag är snobbig som tror att jag är bättre än alla andra och därför inte dricker. 
 
Det må så bli, att jag kommer få världens tråkigaste liv eller att jag är världens tråkigaste människa men då är det i alla fall val jag gör på egen hand. Att jag skulle göra något under inflytande av alkohol skulle inte vara jag, det skulle vara någon annan som styr mig när dem sakerna sker. Det här med att jag tror att jag är bättre än andra och därför inte dricker är så långt ifrån sanningen man kan komma. Jag skiter fullständigt i om människor i min närhet dricker. Det ända jag vill ha av dem är respekt. Jag bryr mig inte om hur mycket dem dricker om dem inte bryr sig om hur mycket jag dricker. I mitt huvud låter det som en väldigt enkel ekvation, att man respekterar varandra och låter den andra bestämma själv över sitt egna liv. Men för många människor är det här tyvärr svårare än det borde vara.
 
Jag har funderat ett par gånger på om jag ska testa att dricka något innehållandes alkohol. Testa och se hur det är för jag kanske klarar av att kontrollera det. Men sen började jag följa den otroligt fantastiska människan Josefin Dahlberg, och något jag fastnade för med en gång var hennes texter om just alkohol. Hur öppen hon var om hennes nykterism och hur hon är ett levande exempel på att det kan gå snett för vem som helst. Hon ger mig ständigt nya krafter varje gång jag tvivlar på att man inte behöver alkohol för att ha roligt, och varje gång jag tvivlar på att man kan vara rolig utan alkohol. Hon är en utav mina största förebilder när det kommer till den här ämnet, och jag har henne att tacka för väldigt mycket de senaste åren. 
 
Publicerat i text
Taggar: Mina åsikter / alkohol / text
#1 / / Anonym:

Hej!
Jag sade ju att jag inte tänkte kommentera mer hos dig men du tar upp ett så väldigt viktigt ämne att jag bara måste få lov att uttrycka min bestörtning över det du skriver att föräldrar hejade på och uppmuntrade sina barn att dricka.Jag tror knappt att det är sant.Jag dricker mycket måttligt och har aldig känt något sug att dricka mycket.Jag tror dock att alla kan utveckla alkoholism.Håll du på dig och skit i alla som är dumma i huvudet ang.sprit.Några av dem kommer med all sannolikhet att utveckla alkoholism.

Svar: Såna här kommentarer får du gärna komma med, de som håller sig till det som skrivs och har en bra ton. :)Jag kunde knappt tro det själv när jag var där. Det var så obehagligt och fel på alla sätt å vis att föräldrar gör en sån sak mot unga tonåringar.
Zyllah

#2 / / Tove:

Super bra inlägg!!

Svar: <3
Zyllah

#3 / / Ljuva Julia:

fy fan, jag har aldrig läst något liknande än det du fick vara med om i Spanien och under uppväxten. Både jag och min make har alkoholism i släkten så vi är försiktiga också, det är ju en så livsfarlig sjukdom som förstör inte bara för sig själv utan för alla inblandade... Usch...

Svar: Jag hade svårt att tro det själv när jag var där. Jo, det förstår verkligen otroligt mycket tyvärr. <3
Zyllah

#4 / / Linda:

Väldig intressant inlägg!!

Svar: <3
Zyllah

#5 / / Betty:

Fantastiskt bra skrivet. Har ofta fått höra att om jag bara dricker lite så kan jag slappna av och bli mycket roligare. Tror de som vill att du ska dricka är avundsjuka på din styrka att låta bli. Lustigt att jag hittade den här texten just idag när jag ringde min mamma mitt på dagen som var onykter. Själv dricker jag ibland men i väldigt lite mängder då jag inte har något utbyte av att bli onykter. Får bara huvudvärk och mår dåligt. Har lika roligt nykter och kan bjuda på mig själv ändå. Kram

Svar: Jo, jag har fått höra det från andra också tyvärr. Jag tycker också att man kan ha roligt trots att man är nykter, alkoholen tycker jag bara gör en mer oförsiktig inför vad saker och ting kan få för konsekvenser. <3
Zyllah